Samlarvärda objekt

Att ge en kortfattad introduktion till vad som är samlarvärt bland alla de pennor som har tillverkats under åren är i stort sett omöjligt. Kvalitet, funktion och utseende är bara en del av de kriterier som spelar in för en pennas status hos samlarna. Tillgänglighet och efterfrågan spelar också in och detta kan ha en ganska stor geografisk variation. Dessutom är naturligtvis hur en penna uppfattas väldigt individuellt och subjektivt.

Tidiga pennor

Av naturliga skäl så är tidiga tillverkare intressanta: ur pennproduktionen under de sista decennierna på 1800-talet och en bit in på 1900-talet skapades de flesta företag vi idag känner igen. Deras tidiga produktion är intessant för både de som fokuserar på tidiga pennor rent allmänt och de som samlar på ett givet märke. Under den här perioden finns det ett stort antal tillverkare som aldrig fick något större genomslag och kanske bara distribuerades regionalt.Dessa pennor kan vara av nog så hög kvalitet som de idag kända tillverkarnas pennor. Man skall dock ha klart för sig att genom hela tillverkningshistorien har det funnits de som satsat på att sälja pennor av högre kvalitet och de som satsat på att sälja billigt till massmarknaden. Bara för att en penna är gammal innebär därför inte alltid att den är intressant ur samlarsynpunkt. Det finns inte alltför mycket av den tidiga produktion i Sverige, de sociala och ekonomiska förutsättningarna fanns inte i någon högre utsträckning utan reservoarpennans intåg i Sverige sker något senare. En del intressanta pennor verkar ha kommit in via återvändande emigranter som tar med sig lyxvaror som presenter eller för att helt enkelt skryta om sin framgång med. Det kan vara värt att notera att Parker redan 1903 började etablera ett återförsäljarnät i skandinavien via Christian Olsen i Köpenhamn.

Några tidiga eyedroppers från emllan 1905 och 1910. Toppen en Wirt "taper cap", i mitten en Waterman's nummer 12 i röd svart "mottled" ebonit. Nederst en Sterling (Davidson Robber Co, Boston)

Vartefter företagen utvecklades, i vissa fall till multinationella företag, standardiseras och breddas utbudet och man försöker tillgodose marknadens behov genom att ha sortiment i flera kategorier. Typiskt är att man har olika modellsegment med lite olika målgrupper. I regel har man en uppsättning av enklare modeller som inriktar sig på att att tävla i massmarknadssegmentet, för att man skall få ekonomisk bärighet har man oftast varit tvungen att ge avkall på kvaliteten. Huvudintäkterna kom dock från standardsortimentet, den del av sortimentet som definierar tillverkarens identitet. För att ytterligare profilera sig har man ofta också en lyxigare produktion (större, bättre och vackrare). Pennorna från denna kategori utgör de mest eftersökta pennorna idag.

Färg och storlek

De allra flesta pennor som sålts har varit svarta. Ursprungligen hade man inte så mycket val då den svarta eboniten var så mycket tåligare än de röda och röd-svarta blandningar man kunde få fram under den tidiga produktioen. Med tiden blev även dessa ekonomiskt hanterbara och blir allt vanligare. Den röda eboniten är sprödare än den svarta och man skall vara försiktig när man polerar melerade gummipennor då det ljusare materialet lättare slipas ned. Jag tror inte det finns någon modell som inte finns i svart av någon enda tillverkare. Med plastens intåg så fick man i stort sett oändliga möjligheter att bestämma färgkombinationer och mönster på pennorna. Det är mycket vanligt att man försöker samla på sig alla tillgängliga färger av "sin" modell. I några fall är det endast ett fåtal färger som är aktuella som tex Montblanc Meisterstück serien från 50-talet som fanns i grå- och grön-randig samt svart (naturligtvis) medan andra som till exempel Parker '51 fanns i ett betydligt större antal färger. För just parker '51 finns det även andra variationsmöjligheter som hattens material och mönstring.

Några exempel

Basic Black En av anledningarna till att svarta pennor sålt så bra är att kombination av svart och guld är elegant. Här är några bra och eftersökta exempel från sent 1920-tal till mitten på 1930 talet. Från vänster. En Wahl-Eversharp Oversize Personal Point (ca 1933), Sheaffer Lifetime Balance (1936), Waterman nummer 7 (1933), Parker Senior Duofold (1927), en Montblanc 136 (1937).

Pretty Plastics En Wahl Eversharp OS Personal Point Deco Band i "Black & Pearl", detta är en färg som ofta missfärgas. (Notera att den har ett senare utbytesclips form av ett typiskt Doric clips från efter 1935), en ovanlig Esterbrook relief (engelsk), En Waterman nummer 94 i "Moss Agate" (från ca 1934), en grå- och en grönrandig Montblanc 144 från mitten av 50-talet och en Pelikan 101N i "Tortoiseshell" (ca 1937)

Storleken är viktig: En stor penna är nästan alltid mer intressant än en liten (om de inte är mycket små).

Size Matters En Wahl Bantam pen (faktiskt en bulbfiller) överst, en Eversharp Coronet "Dubonnet Red" (standard storlek) och en Oversize Eversharp Doric i Cathay Green.

Skicket är viktigt oavsett hur pennan rangordnas i samlarintresse, en penna som är bortom all räddning kommer bara att ha värde som reservdelar oavsett hur svår den är att hitta. Även reservdelspennor har sitt berättigande och det är nödvändigt att man tar redo på även dem då reservdelsbehover i stort sett är outsinligt. Även om långa modellserier genomgick ett i stort sett kontinuerlig utveckling och förändring är många delar utbytbara och man kan ofta "bygga ihop" en bra penna av flera dåliga. Man bör dock försöka vara trogen historien och inte skapa vad som lite nedsättande kallas "Frankenpens" pennor med delar som inte hör ihop. Oftast är detta inte så svårt att avgöra men i vissa fall kan det vara i det närmaste gränsfall. Vilka hättor är egentligen korrekta till olika Parker färger i olika tidsepoker?

Kända tillverkare

USA: Conklin, Mabie-Todd (Swan), Parker, Sheaffer, Wahl-Eversharp, Waterman. Tillsammans svarade de för en mycket stor andel av den totala produktionen av kvalitetspennor i USA. Mabie-Todd, Parker, Sheaffer och Waterman skaffade sig snart produktionsanläggnignar utanför USAs gränser (ofta för att undvika importskatter till vissa marknader). Alla tre hade tillverkning i Canada, Parker och Waterman också i England medan Sheaffer hade en fabrik i Australien. Waterman Frankrike är de gren av Waterman som ännu existerar. Mabie-Todd (Swan) flyttade över produktionen till England och detta blev ganska snart huvudanläggningen
England: Förutom produktionen av USA baserade märken ovan i England där Mabie-Todd (Swan) brukar räknas till de Brittiska tilverkarna så är Conway Stewart en tillverkare med stora volymer och DeLarue (Onoto) en annan. En mängd mindre tillverkare finns också och dessa hittas ibland i Sverige. En del märken (Conway Stewart och Mentmore bland annat) importerade till Sverige och såldes av större kontorsvaruhuskedjor under ege namn.
Tyskland: De utan tvekan mest kända tyska märkena är Montbland och Pelikan men det finns även en del andra märken med kvalitetsprodukton kanske främst då Kaweco och Soennecken. Soennecken har med stor sannolikhet tillverkat åtminstone en del av The Tower pennorna som är så vanliga i Sverige. Andra vanliga märken man hittar i Sverige från 50-talet är Faber-Castell ( A.W. Faber) coh Matador.
Frankrike och ITalien Det fanns flera tillverkare av kvalitetspennor i dessa länder men mycket litet av detta har nått sverige här har handeln fokuserat på Tyskland och England.

Med tiden kommer jag att lägga upp mer material coh detaljer om dessa tillverkare och dess produktion.